Barnvagnsmaffian

När vi ändå på sätt och vis är inne på ämnet barn. Ganska högt på min lista över saker-jag-stör-mig-på hamnar dessa barnvagnsmaffior som härjar fritt i denna stad. Med sina tunga, klumpiga, oversized barnvagnar kör de fram i full fart på trånga gator, i affärer, torg som om de vore de enda där. Gud förbjude om man skulle råka komma i vägen för dem och få sina fötter (nio gånger av tio i sommarsandaler konstigt nog) överkörda. Då får man skylla sig själv och får den där sura "ja, ser du inte att jag är en MAMMA (ja, oftast är det faktiskt mammorna), herregud, jag har ju BAAARN för guds skull, det är HELIGT, fattar du inte det, skäms på dig"-blicken. Inte, "oj, ursäkta" eller nåt sånt som man kanske skulle kunna förvänta sig, nejnej, det var ju mitt fel som stod i vägen för hennes/hans majestät.
Ungefär som alla äldre som förväntar sig att man ska hålla upp dörrar, låta dem få den sista lediga sittplatsen, låta dem gå före i kön, ja det tar aldrig slut. Självklart gör man ju det ändå, men inte ett tack får man för det. DET stör jag mig på. Förväntningar utan tacksamhet. Oförskämdheter utan ursäkter.